Lausanne 030216,
Hej igen!
Tack för alla svar på mitt förra brev, det var kul att höra av er.
(Hmm, jag tänker fortfarande på engelska, och jag är inte riktigt säker på om föregående mening är riktigt riktig svenska. Var snäll och ha överseende med min konstiga meningsbyggnad.)
Eftersom många av er uppskattade mitt förra brev kommer här ännu ett, även till er som inte har bett om det. Jag får väl göra som alla andra avsändare av oombedda ebrev: ”Om du inte vill ha fler brev i fortsättningen så skicka ett svar till adressen i slutet av brevet så plockar vi bort dig från vår lista.” (Och lägger till dig på vår lista över de som inte heller kommer att få några julkort. (Apropå julkort så glömde jag och Cilla att skicka julkort i år (vi kan säga att vi valde att inte skicka julkort för att spara på träd så låter det bättre) så det var ingen aktiv protest mot just dig om du inte fick något i år… men om du inte får något nästa år…) (Jag borde skriva det här brevet i Emacs i stället för MS Word, jag saknar parentesmatchningen.))
The unbearable lightness of being
Låt mig först förtydliga, framförallt för min mors skull, att jag har det bra här och att jag trivs med arbetet och arbetskamraterna. Som jag försökte poängtera i början av förra brevet så var det meningen att vara ironiskt, ett försök att ta billiga humoristiska poäng på de kulturella skillnadena mellan Sverige och Schweiz (snart kan jag stava ”Schweiz” på första försöket), och inte en allvarligt menad beskrivning av min misär. Andras motgångar är ju oftast roligare att höra talas om än deras framgångar. Men för att lätta sinnet hos dem som är genuint oroliga för mitt välbefinnande, dvs min mor och min fru, så tänkte jag nu berätta något om mina framgångar här.
The Awesome Power of Java Beans
Det viktigaste först: jag har lyckats göra det perfekta kaffet. I fredags, mindre än två veckor efter min ankomst, drack jag den första perfekta koppen kaffe. Hemligheten ligger framförallt i att mala ner kaffet till riktigt, riktigt fina korn och sedan ta fyra stycken lätt rågade matskedar av dessa korn och låta dem dra i inte mer än två minuter. Voilà, perfekt kaffe. Dessutom har jag köpt två kaffemuggar, en för hemmet och en för kontoret, så nu slipper jag sippa kaffe ur de små esspressokopparna som var allt som fanns att tillgå innan.
Remote control
Jag är fortfarande Internetfri här hemma, men jag har åtminstone fått tillbaka SCART-kabeln till TVn (så jag kan byta kanal med videofjärrkontrollen). Jag får väl se avsaknaden av Internet hemma som en välsignelse, det ger mig mer tid att sitta och flippa mellan BBC Prime, BBC World, CNN och NBC. Jag är nu ovanligt uppdaterad om USAs planer att invadera Irak, och den tyska aktiemarknaden.
A room with a view
Ett problem som jag inte berättade om i förra brevet är hur svårt det är att få tag på en lägenhet här i Lausanne. Ett problem som inte underlättades av att jag inte talar ett ord franska. Men med hjälp av Cilla gick det relativt lätt. Hon ringde, från Sverige, på några lägenhetsannonser på webben och fick napp på en i måndags. Jag åkte dit i måndagskväll och tittade på lägenheten som verkade rätt OK. Den är ungefär lika stor som vår nuvarande lägenhet och med ett nästan lika litet kök, men läget är rätt bra. Den ligger mindre än tio minuters gångväg från järnvägsstationen, på ”Avenu de Cour”, alldeles i hörnet av ”Place de Milan” (en liten park som inrymmer Lausannes botaniska trädgård) och mindre än tio minuters gångväg ner till det stora parkområdet vid sjöstranden. I nästnästa hus på Cour har ABB ett kontorskomplex som även inrymmer Svenska kyrkan. Grannarna i kvarteren runt omkring består av försäkringsbolag och stora cigarettbolag, kanske inte grannar som man bjuder in på en fika, men de vittnar om att området har rätt bra status.
Det är nu inte ännu säkert att vi får kontraktet, men vi har i alla fall lämnat in en intresseanmälan och eftersom vi var först på plats och paret som bodde där lovade att säga åt andra intresserade att lägenheten redan hade gått, så har vi en rätt bra chans att få det. Så håll tummarna, om allt går bra så är ni välkomna att hälsa på efter den första april då vi i så fall flyttar in.
A Moveable Feast
Det är också klart nu att vi får ersättning av EPFL med upp till 30,000 kr för flytten, vilket ger oss möjligheten att ta med oss våra möbler. Vi har fått en preliminär offert för flytten på ca 32,000 kr, till detta kommer våra flygbiljetter, så vi blir inte ersatta fullt ut, men nästan. (Tyvärr, Streama, vi blir inte tvungna att lämna Widescreen TVn i Sverige.) Vi kan bara hoppas att antingen jag eller Cilla hittar en arbetsgivare i Sverige som är villig att betala för återflytten när den tiden kommer.
The lake of dead languages
I övrigt kan jag berätta att jag har klarat mig igenom den första veckan av den intensiva franskakursen. Eftersom jag tänkte försöka hålla en mer positiv ton i det här brevet så kan jag inte berätta mer om mina erfarenheter av det franska språket.
The scarlet letter
Återigen, tack för alla svar på mitt förra brev, jag har nu hört från många källor (NPI[1]), att det är OK att dricka kranvattnet och att det bara är en egenhet hos kontinentala européer att enbart dricka vatten på flaska. Dessutom har jag fått en utförlig förklaring av ränteläget i Schweiz från både ett nationalekonomiskt och ett internationellt perspektiv från min personliga valutamäklare, FA. Fortsätt gärna att höra av er, så återkommer jag förhoppningsvis med nästa del i historien om mitt liv i Schweiz om en vecka.
Ha det så bra,
Er man i Schweiz – Erik.
PS.
Detta är ett interaktivt brev. En virtuell jordnöt väntar på den läsare som före onsdag hittar flest författare av boktitlarna i brevet.
PPS.
Jag skickar det här brevet i HTML-format för att få lite snyggare layout, jag hoppas att ni som inte har epostläsare som klarar HTML får en textversion som ni kan läsa.
Follow